Vareniklin och psykisk hälsa
Ökar vareniklin risken för depression, psykos eller självmordsförsök? Läs vad EAGLES-studien och senare forskning visar och när du ska söka vård.
Nyckelpunkter
- Stora studier har inte visat den generella ökningen av självmordsbeteende eller allvarliga neuropsykiatriska händelser som tidigare befarades.
- Resultaten betyder inte att vareniklin är fritt från biverkningar eller att alla psykiatriska situationer är lika väl studerade.
- Nikotinabstinens kan i sig påverka sömn och mående, så bedömning före start och en tydlig plan för nya symtom är fortfarande viktig.
Varför uppstod oron?
Efter tidiga rapporter om förändrat beteende, nedstämdhet och suicidala tankar fick vareniklin skarpa säkerhetsvarningar i flera länder. Spontanrapporter är viktiga för att upptäcka möjliga signaler, men de kan sällan avgöra om läkemedlet orsakade händelsen. Personer som slutar röka kan samtidigt få abstinens, sömnproblem och förändrat mående, och många har psykisk ohälsa redan före stoppet.
Frågan behövde därför studeras med metoder som bättre skiljer behandling från bakgrundsrisk. Två centrala bidrag är en svensk registerstudie i BMJ 2015 och den stora randomiserade EAGLES-studien 2016.
BMJ-studien: samma person jämfördes över tid
Den svenska studien följde omkring 69 000 personer som fått vareniklin och använde en så kallad inomindividuell analys. Perioder med behandling jämfördes med perioder utan behandling hos samma person. Metoden minskar påverkan från stabila skillnader mellan människor, till exempel genetik och långvarig sjukdomsbörda.
Forskarna fann ingen signifikant ökning av suicidalt beteende, psykos, brott eller trafikolyckor under behandlingsperioderna. De såg däremot en liten ökning av diagnostiserade ångest- och stämningslägen bland personer med redan kända psykiatriska tillstånd. Författarna betonade att detta fynd behövde bekräftas och att en observationsstudie inte kan utesluta all kvarvarande påverkan från tid och situation.
EAGLES: över 8 000 deltagare i en randomiserad studie
EAGLES jämförde vareniklin, bupropion, nikotinplåster och placebo hos rökare med och utan kliniskt stabil psykiatrisk sjukdom. Studien fann ingen signifikant ökning av måttliga eller svåra neuropsykiatriska händelser som kunde tillskrivas vareniklin eller bupropion jämfört med plåster eller placebo. Vareniklin gav samtidigt högst rökfrihet av de jämförda behandlingarna.
Randomisering ger starkare stöd för en orsakstolkning än registerdata. Men även EAGLES har gränser: deltagare behövde uppfylla studiens kriterier, följdes strukturerat och representerar inte varje person med instabil eller akut psykisk sjukdom. Resultatet är lugnande på gruppnivå, inte ett löfte om att ingen individ får besvär.
Vad betyder resultaten i praktiken?
Det finns inte stöd för att beskriva vareniklin som ett läkemedel som generellt orsakar självmordsförsök eller psykos. Samtidigt kan illamående, sömnstörning och livliga drömmar förekomma, och förändrat mående ska tas på allvar oavsett om det beror på läkemedlet, abstinensen eller något annat.
Före start bör vården fråga om aktuell och tidigare psykisk ohälsa, suicidtankar, andra läkemedel, tidigare reaktioner och tillgängligt stöd. Personer med psykisk sjukdom kan ha mycket att vinna på ett rökstopp, men kan behöva tätare uppföljning och samordning med ordinarie behandlare.
När ska du kontakta vården?
Kontakta behandlande vård om du får tydligt försämrat mående, stark ångest, uttalad agitation, ovanliga beteendeförändringar eller biverkningar som gör behandlingen svår att fortsätta. Ändra inte dos eller kombination med andra läkemedel utan att stämma av när situationen inte är akut.
Vid suicidtankar med planer, psykotiska symtom eller om du eller någon annan är i omedelbar fara ska du söka akut hjälp eller ringa 112. Sådana symtom ska inte avvaktas medan man försöker avgöra om orsaken är läkemedel eller abstinens.
En balanserad slutsats
Den bästa tillgängliga forskningen har kraftigt minskat stödet för den tidigare breda säkerhetsoron. Det är goda nyheter, inte en anledning att hoppa över bedömning. Rätt budskap är att vareniklin är välstuderat vid rökavvänjning, att stora studier är lugnande om allvarliga neuropsykiatriska risker och att individens mående fortfarande ska följas.
Läs mer om vanliga biverkningar av vareniklin och om hur behandlingen jämförs med andra alternativ i vareniklin mot cytisiniklin.
Källor och vidare läsning
- Molero et al. BMJ – varenicline and psychiatric conditions, 2015 Svensk inomindividuell registerstudie.
- Anthenelli et al. Lancet – EAGLES trial, 2016 Stor randomiserad säkerhets- och effektstudie.
- Karolinska Institutet – Risker med rökavvänjningsläkemedel saknar stöd i forskningen Populärvetenskaplig sammanfattning av BMJ-studien; rubriken bör läsas tillsammans med studiens nyanser.
- Cochrane – Nicotine receptor partial agonists for smoking cessation, 2023 Systematisk översikt av effekt och biverkningar.
Källorna beskriver kunskapsläget för grupper. De kan inte förutsäga exakt effekt eller risk för en enskild person.
Vanliga frågor
Ökar vareniklin risken för självmordsförsök?
Stora register- och randomiserade studier har inte visat någon generell signifikant ökning. Nya suicidtankar ska ändå alltid tas på allvar och bedömas skyndsamt.
Kan jag använda vareniklin om jag har depression eller ångest?
Det kan vara möjligt, men beror på hur du mår nu, annan behandling och din sjukdomshistoria. En läkare behöver bedöma situationen och planera uppföljningen.
Kan abstinens påverka psykiskt mående?
Ja. Nikotinabstinens kan ge irritation, oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Det gör uppföljning viktig eftersom symtom kan ha flera orsaker.
Fortsätt läsa
Se fler faktabaserade guider om nikotin, hälsa och olika sätt att sluta.
Se alla guider