Är snus farligt? Risker enligt forskningen
Läs om snus och risken för typ 2-diabetes, påverkan på hjärta och blodtryck samt risker under graviditet.
Det viktigaste i korthet
- Typ 2-diabetes: Risken verkar öka ju mer tobakssnus du använder. Svenska studier har sett en tydligt högre risk hos dem som snusar fem dosor i veckan eller mer.
- Graviditet: Nikotin når barnet i magen. Snus kan öka risken för att barnet föds för tidigt, väger mindre eller får andningsuppehåll efter födseln. Ta hjälp av barnmorskan för att sluta.
- Hjärta och kärl: Nikotin får hjärtat att slå snabbare och blodtrycket att stiga. Snusning har också kopplats till högre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, men alla studier visar inte samma resultat.
Vilka risker finns med snus?
Snus kan påverka din hälsa även om du inte andas in någon rök. Det innehåller nikotin och flera andra ämnen. Nikotinet kan skapa ett starkt beroende och tillfälligt höja puls och blodtryck. Snusning har också kopplats till hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, förändringar i munnen och risker under graviditet.
Riskerna är samtidigt olika för snus och cigaretter. Snus förbränns inte och utsätter därför inte lungorna för samma blandning av rök, kolmonoxid och andra förbränningsämnen.
För den som annars skulle fortsätta röka är ett fullständigt byte till snus sannolikt mindre skadligt. Men mindre skadligt betyder inte ofarligt.
Hjärta och blodtryck
När du snusar får nikotinet kroppen att släppa ut stresshormoner. Hjärtat slår snabbare, blodkärlen dras ihop och blodtrycket stiger en stund.
Snus kan också påverka hjärthälsan på längre sikt. Stora svenska studier har visat att snusare oftare dör av hjärt-kärlsjukdom än personer som aldrig använt tobak.
Det betyder inte att snus säkert ökar risken att få en hjärtinfarkt. Däremot finns tecken på att snusare klarar sig sämre efter en infarkt. Alla studier visar inte samma resultat, och andra levnadsvanor kan också spela in.
Typ 2-diabetes
Ju mer tobakssnus du använder, desto större verkar risken för typ 2-diabetes bli. I en stor svensk studie var risken ungefär 40 procent högre vid 5–6 dosor i veckan och 70 procent högre vid minst 7 dosor, jämfört med män som aldrig snusat. Ingen av männen i studien hade rökt.
Det betyder inte att 40 eller 70 av 100 snusare får diabetes. Hur stor risken är för dig beror också på annat, som ärftlighet, vikt och hur mycket du rör på dig. En lägre snuskonsumtion är inte heller någon garanti för att slippa risker.
Vid en dosa om dagen var ökningen av diabetesrisken ungefär lika stor som den som tidigare setts vid ett paket cigaretter om dagen. Det gäller just diabetes.
Snus under graviditet
Nikotin passerar moderkakan och når fostret. Snus är därför inget säkert alternativ till cigaretter under graviditeten.
Snus under graviditeten kan öka risken för att barnet föds för tidigt, väger mindre eller får andningsuppehåll efter födseln. Det finns också en ökad risk för att barnet dör i magen. Det visar en sammanställning av forskningen.
Vi vet mer om vissa av riskerna än om andra. Sambandet med andningsuppehåll är tydligare än sambanden med de övriga problemen.
Om du är gravid eller planerar att bli gravid, ta hjälp av barnmorskan för att sluta med nikotin. Prata med vården om vilket stöd som passar dig.
Kan snus orsaka cancer?
Forskningen ger inget enkelt svar som gäller alla cancerformer. I en forskningsöversikt från 2023 sågs möjliga samband med cancer i bland annat matstrupen, bukspottkörteln, magsäcken och ändtarmen. Det fanns också samband med ökad dödlighet efter en cancerdiagnos.
Vissa samband är tydligare än andra, och det är svårt att säga hur mycket av risken som beror på just snuset.
Vi kan därför inte säga säkert vilka cancerformer snus ökar risken för. Det betyder inte att snus är fritt från cancerrisk.
Munnen och beroendet
Där prillan ligger kan slemhinnan bli irriterad eller förtjockad. Tandköttet kan dra sig tillbaka och blotta tandhalsarna. Förändringar i slemhinnan går ofta tillbaka när du slutar, medan tillbakadraget tandkött kan ge bestående besvär.
Beroendet kan också påverka livet i sig. Det kan styra morgnar, måltider, jobb, sömn och ekonomi. Starkt sug, irritation eller svårt att koncentrera sig utan snus kan vara tecken på beroende. Det handlar om hur hjärnan har vant sig vid nikotin, inte om din karaktär.
I en svensk undersökning beskrev dagliga snusare ett minst lika starkt beroende som dagliga rökare. Det säger något om hur svårt det kan kännas att sluta.
Vad vet vi ännu inte?
Snusprodukter och nikotinhalter förändras, och sjukdomar kan ta många år att utveckla. En del som snusar har också rökt tidigare. Allt detta gör det svårare att bedöma snusets långsiktiga påverkan.
Kunskapen om svenskt tobakssnus kan inte heller överföras direkt till tobaksfria nikotinpåsar. För vitt snus finns betydligt mindre forskning över lång tid.
Det spelar roll vad vi jämför med. Snus är sannolikt mindre skadligt än fortsatt rökning, men mer riskfyllt än att inte använda nikotin. Om du både röker och snusar är det viktigaste steget för hälsan att sluta röka helt. Att snusa samtidigt tar inte bort riskerna från cigaretterna.
Om du vill sluta
Du behöver inte vänta på ett allvarligt symtom för att sluta snusa. Munnen, blodtrycket, sömnen, graviditetsplaner eller kostnaden kan vara skäl. Det kan också räcka att du vill slippa planera dagen runt snusdosan.
Börja med att lägga märke till när du tar första prillan och vilka situationer som väcker starkt sug. Om du har försökt tidigare, fundera på vad som hjälpte och vad som blev svårt.
En plan för stoppdatumet, abstinensen och svåra stunder kan hjälpa dig att fortsätta. Läs om att förbereda ett stoppdatum och hur du kan komma vidare efter ett bakslag.
Källor och vidare läsning
- Carlsson med flera – Snus och typ 2-diabetes, 2017 Fem svenska kohorter med män som aldrig rökt; dosrelaterade samband. Kontrollerad 11 september 2026.
- Karolinska Institutet – Ökad risk för snusare att drabbas av typ 2-diabetes Sammanfattning av 2017 års studie och jämförelsen med rökning. Kontrollerad 11 september 2026.
- Brinchmann med flera – Snus under graviditet, 2023 Systematisk översikt av 18 kohortstudier. Måttlig säkerhet för apné, låg för flera andra graviditetsutfall. Kontrollerad 11 september 2026.
- Hansson med flera – Snus och hjärtinfarkt, 2012 Skiljer risken att insjukna från överlevnad efter hjärtinfarkt. Kontrollerad 11 september 2026.
- Folkhälsomyndigheten – Hälsorisker med snusning Aktuell svensk myndighetssammanställning om tobakssnus.
- Systematic review of Swedish snus and cancer, 2023 Systematisk översikt med varierande säkerhet i slutsatserna.
- Swedish snus use and mortality: pooled analysis Observationsdata från svenska män som aldrig rökt.
- CAN – Vanor och konsekvenser 2025 Primär rapport om självskattat beroende; resultatet ska inte tolkas som ett kausalt jämförelsemått.
- Tobaksfakta – Snusare upplever starkare beroende än rökare Populär sammanfattning av CAN-resultatet; jämförelsen bygger på självskattning och bevisar inte orsak.
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer om levnadsvanor Svenska rekommendationer om stöd vid tobaks- och nikotinbruk.
Källorna beskriver kunskapsläget för grupper. De kan inte förutsäga exakt effekt eller risk för en enskild person.
Vanliga frågor
Är snus lika farligt som cigaretter?
Nej. Röken från cigaretter ger betydligt större samlad hälsoskada. Snus är ändå inte riskfritt. För hälsan är det bäst att vara utan tobak och nikotin.
Ger snus cancer?
Forskningen är inte entydig. Vissa studier visar samband med enskilda cancerformer och ökad dödlighet efter en cancerdiagnos, men resultaten är olika säkra. De ger inte stöd för att säga att snus generellt orsakar cancer.
Gäller riskerna även vitt snus?
Inte automatiskt. Vitt snus saknar tobak men innehåller ofta mycket nikotin. Det finns få långtidsstudier om nikotinpåsar. Därför kan vi varken utgå från att riskerna är desamma som för tobakssnus eller att produkten är ofarlig.